söndag 18 november 2012

Ett dåligt samvete

 Idag har jag äntligen haft tid att vara ute i trädgården lite och dövat mitt dåliga samvete över allt som inte är gjort. Det låter så fint när andra säger att trädgården är kravlös. Tyvärr kan jag inte hålla med. Det gnager att jag inte hunnit kratta, inte plockat in chokladblomman eller ens grävt klart i rabatten som jag påbörjade för över en månad sen. Idag har jag iallafall i all hast pulat ner lite höstfint i stora krukan på altenen.


 Jag kan inte minnas sist det var sol här hemma. Det är så galet mörkt på helgerna så man blir nästan deppig på kuppen. Duggregn. Mörker. Inomhusaktiviteter. Fy säger jag.


Julrosorna har inte fått knoppar än, brukar inte komma förrän i mars. Bambun är ljuvlig såhär års, ljus och frisk mot allt det grå. Prasslar exotiskt mot alunrot och julrosorna.



 Fågelbadet får stå kvar över vintern.



Nya små brunnäva-blad under allt det överblommade. Det finns hopp.



Omöjligt att fokusera med kameran, det är nästan mörkt ute fastän klockan är halv två. Fina grenar är det iallafall på kornellen. 


 Bok! Apropå bok så läser jag Leif GW Persson just nu, han har humor!
Kan behövas bland alla mord.



Ännu ett dåligt samvete. Fast fåglarna äter på dem så det är ju bra. Dessutom tycker jag det är sagolikt vackert med äppelsatelliter i de bara grenarna.

Glasverandan börjar likna nånting nu faktiskt, det kommer bli grymt när det är klart, funderar på att köpa en växthusfläkt och hålla nollan därinne så jag kan ha lite medelhavsväxter. Ska räkna lite på elförbrukningen bara, man vill ju inte tära på vare sig miljö eller plånbok.
Nu blir det komedi och ett glas vitt!


fredag 2 november 2012

20 graders kontrast


  Ikväll kom vi hem från en veckas höstlovssemester med familjen på Cypern. Åh så underbart härligt vi hade det. Det var lite körigt innan vi stack så jag hann inte lägga upp bilderna jag tog dagen innan vi åkte. Här är våra gula hallon i kvällssol.


Bakom hallonen, till vänster om vårt hus har vi ett gammalt härbre som är nedmonterat och hitfraktat från Dalarna (och sen uppenbarligen uppmonterat!). Det är vi väldigt förtjusta i. Framför det är vår fina hassel som är höstgul och gyllene i sista solen. Här har jag planterat hortensia, en magnolia och så finns det tibast och blåbärsris, ska fixa lite fler sura kompisar här nästa år. 


Carmencitarönnen i sitt esse, så nätta fina bär och ljuvliga höstfärger. Det var mörkt när vi kom hem ikväll men jag gissar att alla blad ramlat av nu. Men de är fina på marken också.


 Bokhäcken, hm pinnarna..., börjar bli kopparfärgade - så najs.
Det är därför jag hellre vill ha bok än avenbok.


Ja, och så måste jag visa lite bilder jag tog igår nere på Cypern.


Här är promenaden från poolen till vårt hotellrum. Höga höga häckar med rosa blommor på toppen, jag tror det är Nerium Oleander som man kan ha som krukväxt här hemma. Här är den alltså tre meter hög!



Det här är Albizia Julibrissin - Silkesträd. Tror jag...


Det här har jag inte listat ut vad det är, men jättefina tjocka rundade blad på stora formklippta buskar. 


Pinus, Pine tree, tyvärr framgår inte den runda fina formen på trädet. Ursnyggt var det!


Agave fanns det förstås överallt också, här vid poolen. Man blir inte ett dugg avis;)



 Apelsinträd precis utanför vårt hotellrum. Sonen svingade sig upp nästan
varenda dag och hämtade frukt.


 Ännu omogna apelsiner, det fanns massor!


Ja, Benjaminfikusar har man ju sett förut... kanske inte inte i form av gigantiska träd dock.
Det fanns vitbrokiga fikusträd också, alla formklippta.


Bougainvilleas växte som häckar i lila, rött och rosa.


Hibuskus var dock den vanligaste häcken i vårt hotellområde.
Precis överallt, formklippt och blommande.


Vit hibiskus.


Jacaranda mimosaefolia vid spa-området, ett nyplanterat exemplar. De tokblommar i lila på våren på bara grenar, ska vara otroligt vackert. Blir ett jättestort träd med stenhårt virke.


Och så det vackraste trädet på området - Cercis Siliquestrum Judasträd. KOLLA bara på bladen, de var helt otroligt vackra. Och så alla nyanser av grönt på ett och samma träd. 


Här är ett Judasträd i  - nästan - sin helhet. Formklippt i nedkant.


Massa kaktusar fanns det förstås också, ingen aning om vad de heter. Men stora var de!


 Sju Benjaminfikusar planterade i en sal som bildade ett fullständigt
ogenomträngligt grönt tak. 



Palm - Phoenix Canariensis, ett blad kan bli fem meter långt.


 Plumeria Frangipani - med marsipanliknande helt ljuvligt doftande blommor på ett ganska litet, bonsailiknande träd. Väääääligt fint!



Och slutligen - Washingtonia filifera som tydligen är den vanligast palmen, heter också California Fan Palm. De svajade så fint över oss när vi kisade mot solen på denna torra ö. Imorgon ska det blir spännande att se vad hösten gjort här hemma medan vi latat oss i 25 graders härlig värme. Det är kylskåpskallt här hemma så det blir täckväst på!